Jag är en person som har svårt att ta en dag i taget, helst vill jag ha hela livet planerat i minsta detalj. Det är då jag fungerar som bäst, jag måste veta vad som ska hända. Gör jag något spontant brukar det sluta i kaos och jag får herr ångest på besök. Jag vågar liksom inte släppa loss helt och håller mig till tryggheten som i detta fallet råkar vara just planering. Att exempelvis åka på en spontan shoppingrunda utan att ens veta vad som ska inhandlas kan vara en utmaning i sig. Jag velar fram och tillbaka mellan olika klädesplagg och det slutar med att jag åker hem utan några påsar i handen och endats en irritation på min axel.

Men, för att göra min vardag just nu mer spännande har jag börjat förändra saker och ting. Jag gör spontana saker och släpper på mina hårt hållna tyglar. Flera kvällar har jag lagt mig med ett leende på läpparna och känt att jag gjort något bra - för mig själv. Jag har smått börjar strunta i allt och alla, menar inte att jag inte längre bryr mig, givetvis inte. Bara det att istället för att sätta alla andra som nummer 1, har jag snott första platsen och insett att det är helt okej att vara lite egoistisk ibland. Det är rent ut sagt bra att man kan säga nej till allting och fokusera på sig själv imellan åt.. Har även infört en alldeles egen Emelie dag mitt i veckan, min dag är alltså onsdagar. Det är en helig dag och den är enbart min. Vill jag sova, får jag lov att sova osv, med undantag att mina skoluppgifter görs först. Det är också den dagen jag ägnar min kropp lite tid, raka ben, måla naglar, hårinpackning osv.

Att jag tillåter mig själv att vara spontan och lite galen har gjort mig till en bättre människa. Jag har slutat bry mig vad andra tycker. Någonting jag förstått är att man inte kan tycka om alla, det går bara inte. Och det är helt okej. Det är inget tvång att man ska gå runder och älska alla, hur hade världen då sett ut? Vi hade visserligen inte haft krig osv, men hade alla visat respekt istället hade det varit helt annorlunda...

Jag har bland annat på detta sättet lärt mig att tycka om mig själv, att acceptera mig själv som en vacker och enastående person. Under varje yta döljer sig något vackert. Det är också viktigt att man rensar ut i sitt sociala liv, umgås inte med de som får dig att må dåligt, med de som suger ut all din energi och gör dig till en trist och grå person. Umgås i stället med de som får dig att le och må bra. Livet är alldeles för kort för att man ska gå runder och vara bitter.

Och glöm inte, leendet är det finaste vi har. Tänk vad ett leende kan göra för någon annan.



gammal bild på mig, sommaren 08.