Go'morgon sötnosar!

Vaknade nyss upp, går in i stora huset och inser ganska snabbt att jag är helt själv.. Åh, älskar det! Jag har ett jävla morgonhumör som heter duga om jag inte sovit bra, och inatt var det inget bra. Så skönt att vara själv, de andra hämtar lilltjejen på stationen i Hässlehåla. Hon har varit hos sin barndomskompis, bara för det så glömde jag vart dom bor. Typiskt mig!

Nå, vad händer idag? Det är nyår, för er som missat. Ikväll blir det fest med dom bästa. Jag är glad och lycklig över att jag får fira ännu en gång med min fina, underbara, vän Niklas. Det är så komiskt, att vi fortfarande pratar med varandra, att vi fortfarande ses då och då - efter allt som hänt. Vi två har en historia som är rörig, rolig, fylld med tårar, hat och svek. Trots detta skulle jag aldrig, aldrig någonsin kunna tänka mig ett liv utan honom. Han är min bästa vän.

Jag och Mette ska äta gott här hemma hos mig innan vi sticker på festen. Tacos och chokladpudding med grädde står på menyn. Underbart gott. Vi ska även göra vid oss tillsammans, kan tänka mig att det blir en massa skratt och trams.

Sprang runder på väla som en idiot, hittade en ful tunika som fick följa med hem. Då undrar ni givetvis varför jag tog med ett fult plagg hem. 1. jag var grinig för jag sovit för dåligt. 2. började få panik och tog första bästa. 3. ångrar att jag inte köpte en kavaj istället. men det är jag i ett nötskal faktiskt. vill så gärna ha en kavaj till imorgon, men ack ack. detta kommer jag ångra!

Tog tåget från Bjuv innan, fråga mig inte vad jag gjorde där... I alla fall, var glad över att få åka hem och när jag 'äntligen satt ner säger dom i högtalarna att vi får  stanna i bjuv ett tag för att polisen stängt av spåret i Åstorp. Varför visste dom inte och jag började nästan gråta, ville bara hem och har en huvudvärk som heter duga. 25 minuter försenat blev tåget och en irriterad emelie hoppade av i Perstorp för att sen cykla 3 km.. trampade som en idiot, frös fast jag hade varma skor och vantar. näsan var som en isbit och jag svor något fruktansvärt, kommer hem och ser att mina ninisar (kaniner för er som inte kan bebis-språk) fryser. börjar nästan gråta, igen, för att dom måste vara ute. sprang in till mamma och bad att dom skulle få vara på mitt rum, bara inatt. så blev det dock inte, då hon var noga med att berätta att då kommer dom förmodligen dö när dom kommer in, det är ju inte lika varmt ute som inneoch den skillnaden hade tagit livet på dom stackarna. tröstade dom med massor av pussar och några morötter. jag är rätt blödig när det gäller djur och vinter. tänk er själv att vara ute en natt då det är flera minus.

precis tryckt i mig lite soppa och ska snart gå och tvätta av sminket. solade innan men känner mig lika blek och tråkig. ska sen krypa ner i sängen och hoppas att jag somnar direkt, är helt utmattad och ber en bön för att jag inte ska drömma några mardrömmar inatt. det är hemskt att vakna av att man gråter hysteriskt och att man är alldeles svettig. feg som man är vågar inte somna om och ligger med lampan tänd i taket.

- jag låter alltid mitt nackellack försvinna av sig själv, skit fult I know...
- måste skiva banen för att kunna äta den, annars blir det bara en massa gegga i munnen... uusch!
- kom på att ovanstående lät väldigt snuskigt.
- jag är galen i armband  och ringar
- kommit på att ju äldre man blir ju mer tråkigare blir julen. var är magin?
- älskar att "träna", dock brukar det vara i två dagar och sen har jag ett uppehåll på några månader för att sen träna i två dagar.
- jag vill flytta hemifrån nu, men kommer aldrig klara av att bo ensam.
- när jag går låter det som en flock elefanter kommer springandes.
- när jag väl börjat prata kan jag inte sluta.
- vill ofta ändra klädstil, köper nya plagg men slutar med att jag aldrig använder dom eller att jag lämnar tillbaka dom.
- hatar förändringar.
- det är min pappa som är "Jocke" i Stockholm Arlanda och jag skulle egentligen vara med i programmet men det blev inte så.
- jag älskar att läsa och kan läsa ut en bok på en dag. dock får ingen kontakt med mig just då.
-  har en väldigt vild fantasi
- kommer bättre överens med killar än med tjejer. alltid gjort och så lär det nog förbli.
- är en väldigt öppen person, inga hemligheter här inte.
- har stora drömmar, en av dom är att bli barnmorska.
- alltid velat bli mamma och längtar ihjäl mig tills den dagen få jag får beskedet att jag är gravid.
- jag tjatade om min 18 års dag varje dag i ett helt år. Hade jag nämnt det en gång till hade Annie mördat mig.
- det var Ronja som valde linje till mig i nian, jag hade själv planer på att gå sam.
- är laktos men har en stor kärlek till choklad.
- kommit på att hockey-killar är stört sköna.
- jag är väldigt envis och får jag inte som jag vill surar jag.
- älskar skor och samlar på skokartonger.

nu orkar jag inte skriva mer, haha!



gammal bild, hösten 08

Studenten om ett halvår. Tanken slog mig nyss, att det inte är lång tid kvar. Sen ska vi ge oss ut i den stora världen på riktigt. Inga fler lov, inga fler sovmornar och inga fler galna dagar i skolan. Vad kommer hända sen? Ska man läsa vidare direkt till hösten eller vänta till våren? Min värsta mardröm är att man kommer vara arbetslös och bara gå hemma. Jag vägrar, hela mitt inre skriker nejnejnej. Jag ska kämpa nu sista terminen, jag ska ge allt och faktiskt satsa med hela min kropp och själ.

Ska man packa alla sina saker, sätta sig på ett tåg och flytta till huvudstaden? Ska man flytta ner till Lund, Malmö eller Helsingborg. Ska man bo hemma hos mamma och fortsätta att vara liten, eller ska man kasta sig ut i vuxenlivet. Jag har lust att bara flytta, att försöka klara sig på egen hand. Jag vet att jag kan om jag bara vill, har kommit in i någon konstig fas i livet som knappt accepteras. Vad har hänt med mig? Vem är jag och vart är jag påväg?

Många tankar snurrar i huvudet, det känns som allt ska sprängas. Hur kunde jag låta allt gå såhär långt? Hela jag har skrikit "slå på mig, stampa på mig och gör vad du vill", nu får det faktiskt vara slut på det. Jag är också en människa och borde accepteras därefter. Alla gör vi misstag, alla gör vi fel och ingen är perfekt.

vet inte ens varför jag öppnar mitt hjärta här, varför jag skriver detta. Jag skulle skriva om studenten och livet därefter men hamnade på en annan väg, fler känslor bara kom. Lite luddigt inlägg men det är så det är, lite luddig men samtidigt kan jag inte sluta le och faktiskt vara stolt över mig själv. Så mycket som hänt den sista tiden och att jag faktiskt står upp än är... Jag är imponerad av mig själv. Jag är starkare än jag trodde.

Mina ben är inte vackra, blåmärken överallt. Sist jag kollade hittade jag 20 stycken.På ett ben. Det vänstra. Att jag trillade med cyklen idag två gånger gjorde inte det finare. Mamma menade att jag skulle sluta dricka och jag menar att jag ska sluta gå in i saker och att trilla. Undra om alkoholen kan bidra till detta? Den tål att tänkas på...

Och ville bara säga att Robin är en ko, men det visste ni väl redan?



jag innan Wallmans i fredes.

Jahapp, då var det måndag igen. Helgen har varit underbar, fantastisk, en upplevelse, helt jävla grymt bra. I fredags hade jag och min kära vän Mette en liten tjejkväll, krängde massa gott, snackade och tittade på The Hills. Att vi knappt träffats på två månader är ofattbart och helt oacceptabelt. I lördags blev det en grym utgång med Fia och the boys. Att man kan ha så roligt med en annan person, det är sinnessjukt bra. (märk att jag är väldigt positiv, men livet är bra just nu. ) Kvällen avslutades hemma hos mig med en massa mys, det var också underbart. Igår träffade jag min släkt på pappas sida. Väldigt mysigt och efterlängtat. Farmor är undersköterska och fick lite tips av henne. Så nu är jag verkligen på g och fick en idé´om hur jag ska kunna minnas allt från ruta ett. Berättar mer om det en annan dag!

Ska snart hoppa in i duschen för att göra vid mig, jag och Jass ska nämligen bege oss till Väla idag. Om det kommer bli en dödsupplevelse eller något roligt vet jag inte än, en sak är säkert och det är att där kommer vara smockfullt och man kommer säkerligen få armbåga sig fram. Ska bli mysigt och roligt att få ha ännu en tjejdag tillsammans med en gammal vän.



Jag och Fia för några veckor sedan.

Pratade nyss med min pappa och han hade kört halva vägen nu, "bara" runt 20 mil kvar. Sen är daddy in Skåneland. Skönt ska det bli och få träffa honom.





jag och daddy sommaren 08

Ikväll hade jag och Mette tjejkväll, riktigt mysigt och roligt. Blev skratt, fniss, prat och mycket The Hills. Underbart. Funderar på om det blir utgång imorgon, vill så jätte gärna (ser mer framimot det som kommer hända efter i så fall) men ska förhoppningsvis träffa släkten på söndag och kan tänka mig att vi åker i någon sådär vettig tid. Den får jag allt tänka på...

Är trött, grinig och lite tom idag. Får bli att man tvättar av sminket och sen krypa ner i sängen. Läsa vidare i VR och sen sova. Fast jag sov flera timmar innan är jag lika trött. Älska att sova.

Go'natt på er.  puss

Jag går runder med världens största leende på läpparna, små sjunger på söta sånger och är allmänt förvirrad. Jag vet inte riktigt vad som hänt med mig, det är något jag inte kan sätta ord på. Någon som kan?

Förmodligen blir det skolan imorgon, ska försöka smita förbi mamma imorgon, hon börjar sent och har mer eller mindre förbjudit mig att gå ut. Men får jag vara inne en dag till och se ut som en svamp så börjar jag seriöst att klättra på väggarna, behöver få lite frisk luft, klä mig i andra kläder än i en tjocktröja, tights och tjocka strumpor. Det roliga är att det är sommartema imorgon och vågar man klä sig somrigt? Eller kommer kroppen protestera mer då? Nåja, vi får väl se vad morgondagen bjuder på. Först ska jag bara skaka av mig feber. Hur man nu lyckas göra det. Förslag?

Nu ska jag ladda upp med lite papper så jag kan snyta mig (vet, inte sådär otroligt trevlig info) och sen ska jag krypa tillbaka ner i sängen, smög ju hit till datan för att prata lite på msn. Mys. Puss på det.



en bild från när vi var ute i lördags. calle är för övrigt världens bästa vän. :)

Före:







Efter:

Lyssnar på musik och tankarna vandrar iväg precis som de brukar göra. Jag är förvånad över hur jag har reagerat de senaste dagarna. Lite små stolt och kan inte låta bli att säga det hela tiden, imorse stod jag länge framför speglen och intalade mig själv att jag är en vacker tjej som klarar detta. Och visst gör jag det. Har varit med om andra saker som varit tusen gånger värre, och jag sitter ju här idag och skriver om det.  När jag bröt kontakten med min pappa och vi inte pratade på flera veckor, det var verkligen tufft. Även om han bor i Stockholm så är han min pappa och inget barn vill tappa kontakten med en förälder. Det fanns ju vissa anledningar och att jag inte har träffat han sen min kusin student i början på juni är skrämmande. Hur kommer det första mötet bli? Antagligen en stor, lång kram och lite tårar....

Men det som inte skadar allt för mycket gör en stark. Efter varje motgång känner jag att jag klarar av allting, känner mig lite som super-emelie. En super hjälte. (ja, jag har livlig fantasi och försöker få allting som är jobbigt att bli roligt, på något konstigt vis.) Menar, varför skulle en annan människa få leva på min framgång och min vänlighet? När man inte får någonting tillbaka mer än en käftsmäll och lite smärta. Det fungerar inte, man kunde ta sån skit när man var liten och luktade kiss (ett uttryck som hängt med sen jag var liten) men inte idag.

Jag vet exempelvis vad jag vill ha ut av ett förhållande, varför skulle jag nöja mig med mindre när jag vet  att jag kan få mer? Samma sak gäller det när det kommer till vänner, det är så fruktansvärt lätt att man bara ger och ger men man får ingenting tillbaka. Då är det bara att ta sig en funderare, är denna vän verkligen värd att ha kvar. För man kan faktiskt göra slut med en kompis.

Jag har gjort slut med många kompisar, just för att de suger ur en all energi och det vill jag ju inte. Livet blir bara en enda stor röra och man går runder och är sur och tvär. Det är inte så jag vill minnas min ungdom, utan livet ska mer eller mindre se ut som en fest, en fest med lite motgångar och svårigheter. För det är ju livets utmaning, att klara av det och bli starkare för varje motgång man möter.

Min bild av mig själv har förändrats något enormt. Jag vågar chansa mer, bryr mig faktiskt inte så mycket vad andra tycker om mig och gör det jag vill. Jag har även växt något enormt och blivit en fantastisk människa. När jag var mindre trodde jag och fick höra att jag inte skulle komma så långt i livet, jag skulle inte bli någonting. Idag har jag hela livet framför mig, tar studenten om ett halvår och har det mesta planerat någorlunda. Jag tar en dag i taget och njuter. De tog mycket ifrån mig men något de inte kunde ta var mina drömmar.



en liten emelie för ungefär fyra, fem årsen.

Imorse var jag mer än trött, men inte så konstigt när jag satt och pratade på msn till tolv. Puuh, men roligt och mysigt var det. Inte haft ett sådant leende på läpparna på ett tag, uppskattades verkligen. Åkte till skolan för att fixa med projektarbetet och äntligen är vi igång på riktigt, ska börja skriva nu och det är så himla roligt. Bestämde oss för att lämna HLR och skriva mer om genetik (stavning?) och vår frågeställning blev bäst. Minns dock inte den exakt nu för har så mycket i huvudet.

Låg och tänkte innan jag somnade inatt och kom fram till att jag är glad att jag tar detta så lätt. Visst, blivit behandlad som en skit rent ut sagt och fått kämpa som en galning för att ens klara av att hänga med i svängarna. Inte konstigt att man mått som man mått, delvis, givetvis beror det på andra saker med. Men det är så himla skönt att inte behöva känna att man är beroende av en kille, att man faktiskt fungerar fast det gör ont och svider lite. Tårarna har slutat rinna och jag blickar framåt. Livet har så fruktansvärt mycket att ge och jag tänker inte lägga mig ner och tro att livet är slut. Vilken knasboll gör det liksom? Livet går vidare och därmed mitt. Gjorde en plus och minus sida med att vara singel, små skrattade när jag tänkte ut det hela.

Fördelar med att vara singel:

♥ Jag kan gå runder i mina fjärilstrosor utan att egentligen bry mig. De är dö fula men så jävla sköna.
♥ Kan sova hur länge jag vill och får ha hela min säng för mig själv (fast det har jag haft endå, men ni förstår)
♥ Behöver inte vara beroende av någon längre, kan liksom komma och gå som jag vill. Kan planera saker utan att först höra så det är okej.
♥ Det är okej att sitta hemma en fredag kväll, själv i sängen och kränga hur mycket onyttigt man vill utan att höra att man blir fet.
♥ Man kan shoppa mycket mer. (pojkvänner har en tendens att gnälla över det)
♥ Det är okej att ha en nattlampa och att ha en lampa tänd för att man ska läsa precis innan man somnar.
♥ Man träffat nytt folk på ett helt annat sätt.
♥ All ens tid går till en själv och vännerna. Blir mer fokus på vänner.
♥ Det är roligare att klä upp sig, dvs sätta på sig nya underkläder, det är ingen som ser man det höjer självförtroendet/ självkänslan och man känner sig dösnygg fast ingen egentligen ser.
♥ Oftast behöver man inte kompromissa så mycket, vilket är en fördel.. Det är så jobbigt att ge upp sina planer för att göra sin partner nöjd, oftast. (men har ingen emot det, inte så jag menade.)
♥ Man har mer kontroll över hela situationen

Nackdelar med att vara singel:

♥ Man får sova själv.
♥ Ingen pussar eller kramar om en.
♥ Man får inte höra lika ofta hur vacker, underbar och allt det dära man är.
♥  När man ligger där i sängen på fredags kvällen har man ingen att krypa nära intill...

Dagens bästa är att älsklings Emelie kommer ner från Stockholm och firar nyår här. Grät nästan av glädje när hon frågade om hon ville ha besök och givetvis vill jag det. Det blir party all night long, fast det är ju inte samma utbud här nere som där uppe - men det ska nog gå endå. Nu får man bara stå ut med väntan...

Och nämnde jag att jag är singel igen?

idag var det lucia i skolan, jätte fin som vanligt och man får alltid piggar på hela kroppen. efteråt fortsatte lektionerna som vanligt och kom hem för ungefär en timme sedan, helt slutt och off i huvudet. ska snart ta tåget till snutte, äta middag med hans familj och sen blir det idol. känner att jag bara ska vara hemma idag och ta det lugnt då jag har en fruktansvärd huvudvärk. 

imorgon blir julbord och sen utgång, de andra laddar för de men helst skulle jag bara vilja ligga hemma och sova. vi får se hur det blir med den biten. puss på det så länge.

Tränade nyss... Är helt slut och ska ta mig en lång, varm skön dusch sen får det bli sängen för min del. Gick på vår sån step-maskin (den är verkligen kanon!) och hade tydligen blandat ihop klockan med kalorierna så fick för mig att jag bara hade gått en kvart men det var visst i en halvtimme. Blev riktigt glad över att jag orkade så länge utan att ta någon paus. Duktiga jag! Sen körde jag lite andra övningar. Varför jag valde att göra detta idag istället för att gå är att det är så kallt ute och är riktigt frösen av mig just nu, men det gick lika bra.   

Känner mig inspirerad och känner att jag blir lite, lite piggare. Får ut lite av all ilskan också, skönt att kunna avreagera sig på någonting.

Precis set Ice Age 3, den var faktiskt bra. Började se flickan som lekte med elden men kom ganska snabbt underfund med att jag inte klarar av att se en sådan film nu, inte ännu. Det kryper i hela kroppen och det blir bara jobbigt. Super tråkigt att man är så känslig för allt.

Tänkte nyss på att jag mått hyffsat idag, tror det är för att jag tar en extra tablett mer än vanligt. Tänk vilken skillnad det gör, helt fantastiskt. Eller det är det för stunden, inte i längden. Räcker det med att jag säger beroende? Mina sömntabletter fick jag sluta med snabbt för blev riktigt förbannad bara jag tappade bort eller inte hittade kartongen. Då ringde det en liten klocka i hjärnan....

Berättade igår för tomten (ja, pappa kallar sig fortfarande för det) att jag enbart önskar mig en liten, smidig och bra kamera. En digitalkamera. Sist jag fick en fyllde jag 15 - den är super bra, om du är utomhus. Så det får bli en kamera jag har med när man ska fotografera något ute. Men är det kommer till fester osv så får det bli en ny. Hoppas nu tomten kommer med en i år, önskat mig det innan men det har inte varit det viktigaste på listan tidigare år.

Imorgon är det skola igen och tänkte lägga mig tidigt, typ nu strax. Tror faktiskt inte snutte kommer hit, inte hört något från honom. Men det är okej, får helgen med honom i alla fall - underbart. Skönt att vara ifrån varandra några dagar, det blir så mysigt när man ses sen. Ser ju trots allt honom redan på torsdag i skolan. Då ska jag pussa på honom. Vi sågs i söndags senast men det känns som en evighet. Ibland är det jobbigt att vara kär. man vill vara nära hela tiden.





jag 15 år.

Hittade en hel del gamla låtar på mp3 som jag bara inte kunde ta bort, fick en sån där känsla i hela kroppen att jag klarar av allt nu. tror jag behövde röra på mig lite. Perfekt sätt för att avreagera sig och bli av med lite ilska, ska även ut och gå imorgon tidigt på morgonen innan praktiken hade jag tänk. Om det blir så är en annan femma. Håll tummarna för mig att jag kommer upp ur sängen.

När jag var ute och gick så planderade jag lite inför veckan, det blev såhär till slut. 

♥ Tisdag - Ut och gå innan praktiken. Slutar sen runt två, tre tiden. Slappa på kvällen. Kanske ut och gå igen?
♥ Onsdag - Ut och gå på morgonen, sen blir det skola och efter det kanske väla med mamma.
♥ Torsdag - Tänkte mig ha mig en sovmorgon för att sedan gå en runda. Sen får vi se vad dagen erbjuder
Ska även göra klart gamla skoluppgifter. 
♥ Fredag - Myskväll, utekväll med vännerna? Vi får se...
♥ Lördag - Julbord med snutte, hans familj, släkt och vänner?
♥ Söndag - Bara mysa för det är tredjeadvent.

Ovan på allt detta ska jag träffa snutte, det är det som jag längtar allra mest till. Han får mig att le oavsett hur dålig jag mår eller ledsen jag är. Han är den allra bästa och finaste. 

Att jag valt att gå alla dagarna är för att då får jag frisk luft och orkar kanske dagen bättre. Jag tror jag kommer sova bättre också, för just nu är det katastrof på den biten.

Hej!

Helgen har varit kanon, hittat på mycket saker men det får jag sota för nu. Döds trött och blir så arg på mig själv för att jag egentligen inte orkar så mycket. Och jag som älskar högt tempo, suck. Varit ute både fredag och lördag fast fredan blev rätt lugn och en ganska tidig kväll. Igår var jag med boysen medans baby spelade match och sen på kvällen blev det utgång. Dock nyktert för min del och det lärt det bli hela året ut i alla fall, hoppas på att då dricka igen efter nyår. Då borde jag endå vara lite friskare, vi håller tummarna.

Veckan som kommer händer det lite mer än vanligt, på schemat står det praktik, skola, väla, julbord, massa massa mys med min baby. Ska även träffa läkaren och utvärdera hur det har varit nu den första veckan. Känner för att bara lägga av, sluta fungera en stund och sen bara bli som vanligt. Tröttsamt att vara alldeles tom. men jag kämpar på för har faktiskt inget annat val. Och ja, ni får stå ut med att det är lite depp över det hela en tid framöver. puss på er.

Tänk dig att du studerar en annan människa en hel dag. Vad hon än gör så ser du det och du kan inte låta bli att rynka lite på näsan och ge ifrån dig ett litet konstigt ljud som skvallrar om att det du ser inte är okej, det är inte bra. Du vill så gärna tala om för denna personen vad som blir fel, vad som är bra och vad hon ska jobba på. Alla är vi inte perfekta, långt ifrån men vi kan alla ändra på oss till det bättre.

Så känner jag, att jag svävar ovanför mig själv. Studerar, funderar och försöker förstå. Det är nog svårast att försöka förstå varför. Det finns ju faktiskt inget självklart varför, varför det är så eller varför det blev såhär. Jag vet inte själv och blir så trött för ingenting. Jag antar att det är en del av det hela och att jag inte får sova mina timmar på natten. Att ständigt vakna med en panik i kroppen.  Just nu finns jag bara, jag bara är. Orkar inte tänka och orkar framför allt inte ta för mig av livet. Jag följer bara med och ser vart jag hamnar, det blir bäst så. Minst komplicerat. Är ganskan nöjd med det, nöjd och trygg med att jag har vettiga människor runt omkring mig. Personer som faktiskt varit med om detta själv och kan berätta sin historia. För det är viktigt,att man pratar om det. Man ska prata mycket, nästan hela tiden.

Ibland kan man bli alldeles yr och matt av allt prat, det ingår nog också lite. Att man blir alldeles matt i kroppen och man orkar liksom inte. Det är då jag sover i flera timmar i sträck, det är då jag försöker hinna ifatt de timmarna som jag förlorat under natten. Långt där inne vet jag att förlorar man en timmes sömn får man aldrig igen den, men endå är det som en liten tävling, sover jag en timme så är jag kvitt.

Man är inte sig själv och många gånger vill jag bara skrika rakt ut att jag inte mår bra, att detta inte är okej. Jag vill att alla ska veta, men inte tycka synd om mig. Jag vill inte vara offret. Jag vill vara den som segrar och klarar detta med en klack spark, jag får ju inte förlora. Men går det att vinna samtidigt som känner att man håller på att tappa taget om sig själv? Blir man samma person eller en del av den man var innan försvinner? Så många tankar men knappt några svar.